The Uåååh-song

Lyssna på Umeås klimatångest

Hur klimatsmart är Umeå?

Tar du cykeln till jobbet? Väljer vegetariskt till lunch? Vi ville veta mer om Umeåbons konsumtionsvanor och klimatpåverkan från dem. Se vad som orsakar de största utsläppen och hur olika delar av Umeå skiljer sig åt.

Så stor är vår klimatpåverkan från konsumtionen

Klimatavtrycket från en genomsnittlig Umeåbo är totalt 7,6 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år. Det visar undersökningen som ligger till grund för den här webbplatsen. Resor, där bland annat bil och flyg ingår står för närmare hälften av utsläppen. Livsmedel står för runt en fjärdedel, där merparten av utsläppen kommer från kött och mejeriprodukter. El och uppvärmning är största utsläppskällorna i bostaden. Inom kategorin övrigt ingår bland annat konsumtion av kultur och idrott. Utsläppen från offentlig konsumtion och investeringar på 3,9 ton är inte inräknade.

Klimatutsläpp från olika kategorier

47
procent
47 procent
26
procent
26 procent
13
procent
13 procent
9
procent
9 procent
3
procent
3 procent
Resor
Livsmedel
Kläder och prylar
Bostad och energi
Övrigt
  1. Nästan en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från flyget

    Nästan en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från flyget

    Umeåbornas flygande har dubbelt så stor klimatpåverkan som bilanvändningen.  Bland de som har svarat på vår enkät står flyg och bil för nästan hälften av utsläppen – 4,5 ton koldioxidekvivalenter, CO2e, per person och år. Av detta står flyget för över 3 ton CO2e.

  2. Landsbygden har lägre klimatpåverkan än centrala stan

    Landsbygden	har	lägre	klimatpåverkan	än	centrala stan

    Trots att landsbygden i Umeå har betydligt högre klimatpåverkan från bilanvändning jämfört med många centrala stadsdelar så är landsbygdens totala klimatpåverkan lägre eftersom att de flyger mindre och köper mindre kläder och prylar. 

     

  3. Var femte kvinna mellan 20 och 29 år äter vegetariskt eller veganskt

    Var	femte	kvinna	mellan	20	och	29	år	äter	vegetariskt	eller	veganskt

    Umeås kvinnor och unga är generellt sett mer positiva till att äta växtbaserat. Bland kvinnor i åldern 20–29 år äter var femte vegetariskt eller veganskt. I Umeå som helhet är motsvarande siffra en av 20. Kvinnor och yngre äter i större utsträckning vegetariskt och är också mer positiva till att äta mer vegetariskt.

     

  4. Hög inkomst och klimatpåverkan hänger ihop

    Hög	inkomst	och	klimatpåverkan	hänger	ihop

    Det finns ett tydligt samband mellan inkomst och klimatpåverkan. De Umeåbor som tjänar mer har en högre klimatpåverkan. De som i vår enkät uppger att de tjänar 20 000 kronor eller mindre har i snitt runt 8,9 ton koldioxidekvivalenter, CO2e per person och år medan de som tjänar över 60 000 kronor i snitt släpper ut 11,9 ton.

     

  5. Unga är mer benägna att ställa om till mer hållbar kost och till att resa mer hållbart.

    Unga	är	mer	benägna	att	ställa	om	till mer	hållbar	kost	och till att	resa	mer	hållbart.

    Yngre Umeåbor är mer positiva till att ändra till mer hållbara färdsätt och äta mer växtbaserat jämfört med äldre som reser och äter mindre hållbart och inte vill ändra på sina vanor. Bland männen som svarat på enkäten är kostnad och miljöskäl viktiga faktorer för att förändra resvanorna. Bland kvinnor är det hälsan som är den största drivkraften. 

Klimatorientering.se