The Uåååh-song

Lyssna på Umeås klimatångest

Lyssna här

Hur klimatsmart är Umeå?

Tar du cykeln till jobbet? Väljer vegetariskt till lunch? Vi ville veta mer om Umeåbons konsumtionsvanor och klimatpåverkan från dem. Se vad som orsakar de största utsläppen och hur olika delar av Umeå skiljer sig åt.

Så stor är vår klimatpåverkan från konsumtionen

Klimatavtrycket från en genomsnittlig Umeåbo är totalt 7,6 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år. Det visar undersökningen som ligger till grund för den här webbplatsen. Resor, där bland annat bil och flyg ingår står för närmare hälften av utsläppen. Livsmedel står för runt en fjärdedel, där merparten av utsläppen kommer från kött och mejeriprodukter. El och uppvärmning är största utsläppskällorna i bostaden. Inom kategorin övrigt ingår bland annat konsumtion av kultur och idrott. Utsläppen från offentlig konsumtion och investeringar på 3,9 ton är inte inräknade.

Klimatutsläpp från olika kategorier

47
procent

47 procent

26
procent

26 procent

13
procent

13 procent

9
procent

9 procent

3
procent

3 procent

Resor

Livsmedel

Kläder och prylar

Bostad och energi

Övrigt

Centrala staden

Backen-Västerslätt

Haga-Ersboda-Mariehem

Inre landsbyggd

Teg - Böleäng - Röbäck

Yttre områden

Hela Umeå

Östra staden

Våra konsumtionsvanor skiljer sig

Klimatfakta om Umeå

Nästan en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från flyget
Konsumtionen skiljer sig mellan landsbygd och centrala staden
Var femte kvinna mellan 20 och 29 år äter vegetariskt eller veganskt
Hög inkomst och klimatpåverkan hänger ihop
Unga är mer benägna att ställa om till mer hållbar kost och till att resa mer hållbart.

Nästan en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från flyget

Umeåbornas flygande har dubbelt så stor klimatpåverkan som bilanvändningen. Bland de som har svarat på vår enkät står flyg och bil för nästan hälften av utsläppen – 4,5 ton koldioxidekvivalenter, CO2e, per person och år. Av detta står flyget för över 3 ton CO2e.
Konsumtionen skiljer sig mellan landsbygd och centrala staden

Trots att landsbygden i Umeå har betydligt högre klimatpåverkan från bilanvändning jämfört med många centrala stadsdelar så är skillnaden i total klimatpåverkan liten eftersom att centrala stadsdelar flyger mer och köper mer kläder och prylar. Några centrala stadsdelar har något högre avtryck än landsbygden.
Var femte kvinna mellan 20 och 29 år äter vegetariskt eller veganskt

Umeås kvinnor och unga är generellt sett mer positiva till att äta växtbaserat. Bland kvinnor i åldern 20–29 år äter var femte vegetariskt eller veganskt. I Umeå som helhet är motsvarande siffra en av 20. Kvinnor och yngre äter i större utsträckning vegetariskt och är också mer positiva till att äta mer vegetariskt.
Hög inkomst och klimatpåverkan hänger ihop

Det finns ett tydligt samband mellan inkomst och klimatpåverkan. De Umeåbor som tjänar mer har en högre klimatpåverkan. De som i vår enkät uppger att de tjänar 20 000 kronor eller mindre har i snitt runt 8,9 ton koldioxidekvivalenter, CO2e per person och år medan de som tjänar över 60 000 kronor i snitt släpper ut 11,9 ton.
Unga är mer benägna att ställa om till mer hållbar kost och till att resa mer hållbart.

Yngre Umeåbor är mer positiva till att ändra till mer hållbara färdsätt och äta mer växtbaserat jämfört med äldre som reser och äter mindre hållbart och inte vill ändra på sina vanor. Bland männen som svarat på enkäten är kostnad och miljöskäl viktiga faktorer för att förändra resvanorna. Bland kvinnor är det hälsan som är den största drivkraften.