The Uåååh-song
Lyssna på Umeås klimatångest
Lyssna på Umeås klimatångest
Umeåbornas flygande har dubbelt så stor klimatpåverkan som bilanvändningen. Bland de som har svarat på vår enkät står flyg och bil för nästan hälften av utsläppen – 4,5 ton koldioxidekvivalenter, CO2e, per person och år. Av detta står flyget för över 3 ton CO2e.
Trots att landsbygden i Umeå har betydligt högre klimatpåverkan från bilanvändning jämfört med många centrala stadsdelar så är skillnaden i total klimatpåverkan liten eftersom att centrala stadsdelar flyger mer och köper mer kläder och prylar. Några centrala stadsdelar har något högre avtryck än landsbygden.
Umeås kvinnor och unga är generellt sett mer positiva till att äta växtbaserat. Bland kvinnor i åldern 20–29 år äter var femte vegetariskt eller veganskt. I Umeå som helhet är motsvarande siffra en av 20. Kvinnor och yngre äter i större utsträckning vegetariskt och är också mer positiva till att äta mer vegetariskt.
Det finns ett tydligt samband mellan inkomst och klimatpåverkan. De Umeåbor som tjänar mer har en högre klimatpåverkan. De som i vår enkät uppger att de tjänar 20 000 kronor eller mindre har i snitt runt 8,9 ton koldioxidekvivalenter, CO2e per person och år medan de som tjänar över 60 000 kronor i snitt släpper ut 11,9 ton.
Yngre Umeåbor är mer positiva till att ändra till mer hållbara färdsätt och äta mer växtbaserat jämfört med äldre som reser och äter mindre hållbart och inte vill ändra på sina vanor. Bland männen som svarat på enkäten är kostnad och miljöskäl viktiga faktorer för att förändra resvanorna. Bland kvinnor är det hälsan som är den största drivkraften.