Om klimatorienteringen

Våren 2018 frågade vi drygt 4 000 Umeåbor om hur de konsumerar mat, kläder, resor, elektronik och mycket annat. Målet var att lära oss mer om hur vårt klimatavtryck faktiskt ser ut här i Umeå, och om det finns några tydliga skillnader. Vi har lärt oss mer och vill dela med oss av resultatet även till er, därför skapades klimatorienteringen.

Om klimatorienteringen

Våren 2018 frågade vi drygt 4 000 Umeåbor om hur de konsumerar mat, kläder, resor, elektronik och mycket annat. Målet var att lära oss mer om hur vårt klimatavtryck faktiskt ser ut här i Umeå, och om det finns några tydliga skillnader. Vi har lärt oss mer och vill dela med oss av resultatet även till er, därför skapades klimatorienteringen.

Om klimatorienteringen

Våren 2018 frågade vi drygt 4 000 Umeåbor om hur de konsumerar mat, kläder, resor, elektronik och mycket annat. Målet var att lära oss mer om hur vårt klimatavtryck faktiskt ser ut här i Umeå, och om det finns några tydliga skillnader. Vi har lärt oss mer och vill dela med oss av resultatet även till er, därför skapades klimatorienteringen.

Därför undersöker vi Umeåbornas konsumtion

Vår livsstils klimatpåverkan lyfts allt oftare i debatten. Genom att förstå vad som orsakar de största utsläppen kan vi göra förändringar som har stor effekt.

Läs mer

Så har vi räknat ut klimatpåverkan

Vi skickade vår enkät till 4 004 Umeåbor mellan 20 och 84 år som var slumpvis utvalda för att statistiskt representera ett snitt av Umeås befolkning.

Läs mer

Därför gjorde vi musik av Umeås klimatångest

För att bromsa den globala uppvärmningen måste vi minst halvera koldioxidutsläppen till 2030. Halvera. Det kan ju ge vem som helst klimatångest. Men klimatångest kan också vara något bra, en drivkraft för att arbeta för

Läs mer

Så har vi delat upp Umeås områden

De olika områdena på webbplatsen är indelade efter så kallade nyckelkodsområden, eller delområden som de också kan kallas.

Läs mer

Fördjupa dig mer

Vill du fördjupa dig ytterligare kan du ladda ner hela rapporten här:

Ladda ner rapporten

Frågor och svar

Världens ledande klimatforskare och FN:s klimatpanel har kommit fram till att jordens medeltemperatur inte bör öka mer än 2 grader och helst inte mer än 1,5 grader jämfört med innan vi började använda fossila bränslen som kol och olja.

Redan idag uppskattas användningen av fossila bränslen har orsakat en höjning av temperaturen på omkring 1 grad. Om vi fortsätter att leva som idag, och inte gör några förändringar, förväntas medeltemperaturen stiga ytterligare 1,5 grader mellan 2030 och 2052.

Ju mer jorden värms upp, desto värre väntas effekterna av uppvärmningen bli. Det här är några exempel på väntade effekter om vi inte klarar att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader:

  • Vissa ekosystem går förlorade
  • Extremtemperaturerna blir högre
  • Tillfällen med kraftig nederbörd blir fler
  • Den globala havsnivån ökar mer
  • Små öar, låglänta kustområden och floddeltan blir i högre grad utsatt för risker, ex. översvämningar, på grund av stigande havsnivåer och fler extremväder. 
  • Biologiska mångfalden minskar
  • Korallreven dör i det närmaste ut
  • Spridning av sjukdomar som till exempel malaria och denguefeber ökar.

Ju mer vi kan begränsa uppvärmningen desto större är chansen att vi kan undvika så kallade tröskeleffekter på våra ekosystem, där obalansen blir så stor att förändringen blir självförstärkande och accelererar.

I FN:s klimatkonvention är det inskrivet att vi ska hålla uppvärmningen under 2 grader. I det så kallade Parisavtalet 2015 kom världens regeringar överens om att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Från den 1 januari 2018 har Sverige en klimatlag som säger att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Källa: www.smhi.se

Så påverkas vi i Västerbotten av klimatförändringarna

Det du gör spelar roll, inte bara för de gram, kilo eller ton koldioxid du besparar atmosfären, utan också för att du, genom att agera och berätta för andra, bidrar till att förändra normer. Tänk om dina vänner gjorde som du? Tänk om alla i Umeå gjorde som du?

Vi står inför en svår utmaning och det är lätt att känna sig ensam i sin oro för klimatförändringarna, men vi är övertygade om att du inte är ensam. Många av oss Umeåbor vill leva mer hållbart än vi gör idag. Det finns en kraft i det. Låt oss använda den kraften för att tillsammans göra Umeå till en föregångare som visar vägen för andra i klimatomställningen.

Det finns flera tjänster på nätet som hjälper dig att beräkna ditt klimatavtryck.

Frågorna som beräkningen i Klimatorientering grundar sig på är inspirerade av Svenska miljöinstitutets tjänst www.klimatkontot.se

Andra tjänster som beräknar dina personliga utsläpp från konsumtionen är till exempel WWF:s www.klimatkalkylatorn.se och kontot www.svalna.se som forskare på Chalmers har utvecklat.

Vi måste halvera utsläppen av växthusgaser vart tionde år för att undvika en temperaturhöjning över 1,5 grader. Det har forskare från Stockholm Resilience Centre räknat ut. Även FN:s klimatpanel (IPCC) som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar har konstaterat att vi måste halvera utsläppen till 2030 jämfört med 2010 års nivåer.

Egentligen behöver i som lever i västvärlden minska ännu mer, eftersom att vår livsstil orsakar utsläpp som ligger långt över det globala genomsnittet.

På den här webbplatsen har vi för enkelhetens skull valt att visa vad en halvering fram till 2030 skulle innebära jämfört med de siffror vi har från undersökningen som genomfördes 2018.

Det ger en tydlig fingervisning om att vi alla måste göra en kraftig omställning - både i samhället och på det personliga planet.

Genom FN:s klimatkonvention har de flesta av världens länder har enats om det så kallade tvågradersmålet. Det innebär att vi ska begränsa den globala uppvärmningen till två grader. I Parisavtalet har tvågradersmålet kompletterats med ett mål om att helst hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.

I Paris 2015 enades regeringarna i de flesta av världens länder om att försöka begränsa uppvärmningen till 2 grader Celsius, men helst under 1,5 grader.

Parisavtalet säger också att världens rika länder ska ta ett större ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser och att de som drabbas av klimatförändringarna ska få stöd.

Till Parisavtalet hör också den så kallade regelboken, som beslutades i Katowice 2018. Det är ett gemensamt regelverk för hur länderna ska genomföra och följa upp sitt klimatarbete.

Kodioxidekvivalenter, CO2e, är det mått som används för att räkna om olika utsläpp (koldioxid, metan och dikväveoxid) så att vi kan jämföra dem med varandra. Olika utsläpp bidrar nämligen olika mycket till den globala uppvärmningen.

Exempelvis bidrar metan med 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.

Det finns tre sätt att beräkna och följa Sveriges utsläpp av växthusgaser som alla belyser olika aspekter av vår klimatpåverkan.

Territoriella utsläpp
Det vanligaste sättet att mäta kallas för territoriella utsläpp. I det ingår alla utsläpp som sker inom Sveriges gränser, till exempel från industrier, transporter och resor. Det här sättet att mäta används för att följa upp FN:s, EU:s och Sveriges klimatmål.

Produktionsbaserade utsläpp
I produktionsbaserade beräkningar brukar man komplettera de territoriella beräkningarna med utsläpp som svenska företag och andra aktörer gör i andra länder. Det synliggör utsläppens koppling till den ekonomiska utvecklingen.

Konsumtionsbaserade utsläpp
Många av de varor och tjänster som svenskar använder orsakar utsläpp i andra delar av världen genom de varor vi importerar, till exempel kläder, livsmedel och elektronik. Drygt 64 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion. 

De konsumtionsbaserade beräkningarna synliggör den klimatpåverkan som Sveriges konsumtion orsakar utomlands men som i internationella jämförelser räknas till de länder där varan är producerad, det vill säga de territoriella utsläppen. 

På den här webbplatsen är beräkningarna konsumtionsbaserade.

Källa: Naturvårdsverket

Stockholm Environment Institute (SEI) som har genomfört en konsumtoinsbaserad klimatberäkning med hjälp av två beräkningsmodeller:

  • Input-outputanays (I/O)
  • Livscykelanalys (LCA)

De konsumtionsvanor som Umeåborna angett i enkäten har beräknats med hjälp av så kallade emissionsfaktorer från ett stort antal olika datakällor. 

Input-outputanays (I/O)
Till största del har SEI använt emissionsfaktorer som är baserade på så kallad input/output (I/O)-metodik. I/O är en standardiserad metod som används inom nationalräkenskaperna över hela världen, till exempel av SCB.

Till I/O kopplas de miljömässiga belastningar som olika konsumtionsaktiviteter ger upphov till. Det ger den även relativt god beskrivning av var miljöpåverkan är som störst eller minst. 

Livscykelanalys (LCA)
För en del konsumtionsaktiviteter har SEI använt emissionsfaktorer från så kallad livscykelanalys (LCA). LCA är en metod som kan används för att bedöma en produkts totala klimatpåverkan, från vaggan till graven. 

I beräkningarna för Umeå kommun har LCA använts för att till exempel beräkna klimatpåverkan från olika typer av livsmedel, där en I/O-metod inte skulle tillåta samma detaljnivå.

Vill du veta mer om beräkningsmodellerna? Ladda ner SEI:s rapport!

Rapport: Konsumtionsbaserade utsläpp i Umeå kommun

Som en av de första kommunerna i landet har Umeå börjat undersöka klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv och hur det kan påverka kommunens klimatarbete.

Sedan länge arbetar Umeå kommun för att minska sina egna utsläpp, till exempel från maten som serveras i kommunens verksamheter, från kollektivtrafik, tjänsteresor och hur kommunens lokaler värms upp. Vi arbetar också för att minska utsläppen som sker inom kommunens gränser, till exempel genom att underlätta för hållbart resande och tillhandahålla klimatvänlig el och uppvärmning.

Klimatberäkningen visar att en en genomsnittlig Umeåbos konsumtion totalt ger upphov till 11,5 ton växthusgaser per person och år (offentlig sektor och investeringar inräknade). En mer långsiktigt hållbar nivå brukar ibland anges till 1 ton, men ju längre vi fortsätter utan att minska utsläppen desto lägre blir den siffran.

För att undvika en uppvärmning över 1,5 grader måste vi halvera utsläppen vart tionde år. En stor omställning krävs och det arbetet måste ske på alla fronter. Alla måste hjälpa till. Kommunen har en viktig roll att spela för att bromsa den globala uppvärmningen. Både  genom att minska kommunens egna utsläpp, men också genom de förutsättningar som vi skapar för företagen och dig som invånare att ställa om.

Beräkningen av vårt lokala klimatavtryck ur ett konsumtionsperspektiv synliggör utmaningar, både för dig som invånare och för en kommun eller ett land: Hur samhället kan underlätta för ett hållbart och klimatvänligt liv och vilka förändringar i ditt och andras liv som kan göra störst skillnad. 

Därför vill vi berätta för dig om Umeås klimatavtryck från konsumtionen.

Att beräkna klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv är ett sätt att synliggöra vilket avtryck vi Umeåbor gör på klimatet. Det hjälper Umeå kommun i arbetet med att göra det enklare för Umeåborna att leva klimatvänligt och mer hållbart.

Redan idag är klimatet är en viktig faktor när vi planerar Umeås utveckling, bland annat genom att planera för delning, hållbara färdsätt och klimatsmarta bostäder i nya stadsdelar och i nybyggnadsprojekt.

Kommunen arbetar också för att förbättra förutsättningarna för cykling och ser till att kollektivtrafiken utvecklas, med hög turtäthet där många bor.

För dig som vill ha råd om energi och klimat finns kommunens energi- och klimatrådgivning.

Genom att slopa bygglov för solceller underlättar vi också för dig som vill producera sol-el.

Genom vårt kommunala energibolag Umeå energi erbjuder vi klimatkompenserad fjärrvärme och el från förnybara källor.

Genom vårt allmännyttiga bostadsbolag Bostaden arbetar vi systematiskt för att kunna erbjuda ett klimatvänligt boende.

Vi testar och utvecklar hela tiden nya tjänster och lösningar som ska underlätta för ett mer hållbart liv i Umeå. Lådcykeltjänsten U-bike och mötesplatsen Cykelstället är två exempel på det. Vi utvecklar också plattformar som ska göra det enklare att mötas och dela saker och tjänster mellan varandra.

Områdena på klimatorienteringen är indelade efter så kallade nyckelkodsområden. Dessa stadsdelar och byar ingår i områdena:

Backen-Västerslätt
Grubbe, Sandåkern, Kungsänget, Kronoparken, Kläppen, Västerslätt industriområde, Hampstjärnsliden, Klockarbäcken industriområde, Västerhiske, Umedalen, Västerslätt och Rödäng

Centrala staden
Centrum, Väst på stan, Dragonfältet, Rosendal, Östermalm, Öbacka och Ytterhiske

Haga-Ersboda-Mariehem
Haga, Gammliavallen, Ersmark, Ersboda, Sandabrånet, Sandbacka, Mariehem, I20, Mariehemshöjd, Mariehemsgård, Stadsliden, Mariedal, Marieberg, Ersboda industriområde, Östra Ersboda industriområde, Olofsdal och Mariestrand

Inre landsbygd
Baggböles och Kåddis omland, Bergsboda Brattbys omland, Anumarks omland, Brännlands omland, Innertavles och Yttertavles omland, Hissjös och Håkmarks omland, Sörfors omland, Överbodas omland, Kassjös omland, Lövön, Omberget, Kassjöbergsområdet, Eriksdal, Svenskbyområdet, Djupvik/Sandvik, Lövöbacken, Karlsborgsområdet, Villanäs, Umeå uthamn, Obbola, Ersmarks omland, Degernäs, Djäkneböle, Hössjö, Kasamark, Klabböle, Stöcke, Stöcksjö, Yttersjöområdet, Ansmark, Strömbäck, Ström, Skravelsjö, Täfteå, Sävar, Yttersjös och Djäkneböles omland, Stöcksjös och Ansmarks omland, Hössjös omland, Stöckes, Ströms och Strömbäcks omland, Klabböle omland, Baggböle, Skravelsjös omland, Brattby, Sävars omland, Kasamarks omland, Brännland, Täfteå omland, Degernäs omland, Flurkmark, Hissjö, Sörfors, Överboda, Kassjö, Anumark, Håkmark, Innertavle, Kåddis, Yttertavle, Flurkmarks omland och Nydalsjön

Teg
Böleäng, Böleå, Bölesholmarna/Böleå boställe, Industriområde (Volvo), Röbäcksdalen, Söderslätt, Ön, Teg, Flygfältet, Röbäck och Röbäcks omland.

Yttre områden
Tavelsjö, Rödåsel, Mickelträsk, Kroksjö, Bodbyns omland, Rödånäs, Botsmarks omland Kroksjös omland, Bullmarks omland, Mickelsträsks omland, Gravmarks omland, Rödåsels och Rödånäs omland, Tavelsjö omland, Holmön, Hörnefors, Norrbyn, Norrbyskär, Sörmjöle, Norrbyns omland, Sörmjöles omland, Hörnefors omland, Bodbyn, Botsmark, Bullmark och Gravmark

Östra staden
Universitetet, Berghem, Fridhem, Universitetssjukhuset, Nydalahöjd, Lilljansområdet, Tomtebo, Tavleliden, Tomtebo, Nydala sjöstad, Ålidbacken, Sofiehem, Gimonäs, Gimonäs industrområde, Ålidhem, Ålidhöjd, Carlslid, Carlshem och Carlshöjd.

Av flera skäl är det svårt att jämföra Umeås lokala siffror med de nationella beräkningarna. Det har inte heller varit syftet med klimatberäkningen. Det viktiga är att synliggöra Umeås lokala utmaningar.

Därför är det svårt att jämföra:

  1. Olika beräkningsmodeller. När Naturvårdsverket redovisar de konsumtionsbaserade utsläppen på nationell nivå utgår de från statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, och använder en beräkningsmodell som kallas miljöexpanderad input-outputanalys.

    I Umeå kommuns klimatberäkning har vi använt både input-outputanalys och en så kallad livscykelanalys, som används för att bedöma en produkts totala klimatpåverkan, från vaggan till graven.

  2. Olika källor. De nationella beräkningarna utgår från nationell statistik medan Umeås beräkning baseras på enkätsvar. Enkätsvaren utgår ifrån personliga skattningar som ibland kan innehålla både överskattning och underskattning.
  3. Olika kategorier. Kategorierna i beräkningen är inte jämförbara med nationell statistik eftersom att vissa grupper av varor och tjänster ligger i olika kategorier.

  4. Olika åldrar. I de nationella beräkningarna fördelas siffrorna över hela befolkningen, oavsett ålder, medan enkäten i Umeå endast vände sig till personer mellan 20 och 84 år. Utan att skala resultatet hamnar Umeås totala utsläpp på omkring 9,8 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) person och år (exklusive offentlig konsumtion och investeringar) vilket är betydligt högre än det svenska genomsnittet på 6,7 ton CO2e .

  1. Om vi däremot skalar resultatet till alla åldersgrupper, även de som inte har svarat på enkäten, blir resultatet per person 7,6 ton CO2e. Den siffran är mer relevant att använda vid en jämförelse med den nationella statistiken som också är beräknad på Sveriges totala befolkning.

Siffrorna som redovisas område för område på den här webbplatsen är oskalade siffror och svåra att jämföra med nationell statistik.

När vi redovisar det totala utsläppet för en genomsnittlig Umeåbo använder vi däremot den skalade siffran på 7,6 ton.

Konsumtionsvaneundersökningen som ligger till grund för klimatberäkningen är en enkät. Antal svar som kom in bedöms vara tillräckligt många för att vara representativt för hela Umeå, det vill säga att enkätsvaren sammantaget ger oss en bild som stämmer för hela Umeås invånare.

Jämfört med Umeå i snitt är det fler äldre och fler långtidsutbildade som har svarat på enkäten. Det påverkar resultatet till viss del. Till exempel kan personer med lång utbildning och äldre personer ha en högre lön än genomsnittet för Umeå och därför ha råd att konsumera mer än en genomsnittlig Umeåbo, vilket gör att resultatet blir missvisande.

När vi har räknat ut Umeås totala klimatpåverkan från konsumtionen har vi gjort en så kallad viktning. Det betyder att vi har justerat siffrorna så att över- och underrepresenterade grupper i enkäten tilldelas en vikt som motsvarar gruppens faktiska storlek i Umeå som helhet. Vi har också skalat siffrorna så att de är fördelade på alla åldersgrupper i Umeå, inte bara de 20—84-åringar som deltog i undersökningen.

Däremot har vi inte viktat och skalat de detaljerade siffrorna du ser för varje område i Umeå. Där redovisar vi istället svaren från dem som deltog i undersökningen. De siffrorna är med andra ord inte representativa för Umeå som helhet utan ger framför allt en bild av undersökningens resultat.

Kontakt

Anna Gemzell

Anna Gemzell

Projektledare, svarar på alla möjliga frågor

090-16 16 96

anna.gemzell@umea.se

Ring E-post

Jennie  Vennberg

Jennie Vennberg

Kommunikatör, svarar på frågor om kampanjen

090-16 66 72

jennie.vennberg@umea.se

Ring E-post

Märta  Streijffert

Märta Streijffert

Projektsamordnare, hjälper dig rätt om de andra inte är tillgängliga

090-16 66 73

marta.streijffert@umea.se

Ring E-post

Johan  Sandström

Johan Sandström

Energi- och klimatstrateg, svarar på frågor om kommunens klimatarbete

090-16 16 65

johan.sandstrom@umea.se

Ring E-post

Klimatorientering.se