Så har vi räknat ut klimatpåverkan

Vi skickade vår enkät till 4 004 Umeåbor mellan 20 och 84 år som var slumpvis utvalda för att statistiskt representera ett snitt av Umeås befolkning.

1 475 personer besvarade enkäten. I undersökningen frågade vi om konsumtionsvanor för boende, resor, mat, kläder, möbler, prylar och fritidsaktiviteter. Vi frågade också om attityder till vegetarisk kost, hållbart resande och att dela varor och tjänster med andra.

Sedan tog vi hjälp av forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, SEI, för att beräkna klimatpåverkan från konsumtionsvanorna som framkom i undersökningen. I enkäten kunde vi inte fråga om allt, därför har vi lagt till en del nationell statistik där det saknas uppgifter.

SEI har använt två beräkningsmodeller: Den ena kallas input-outputanays och den andra heter livscykelanalys. Vill du veta mer om hur beräkningen har gått till? Sök i Frågor och svar eller ladda ner SEI:s rapport.

Svårt att jämföra med nationella siffror

Av flera skäl är det svårt att jämföra Umeås lokala siffror med de nationella beräkningarna. Det har inte heller varit syftet med klimatberäkningen. Det viktiga är att synliggöra Umeås lokala utmaningar.

Därför är det svårt att jämföra:

  1. Olika beräkningsmodeller. När Naturvårdsverket redovisar de konsumtionsbaserade utsläppen på nationell nivå utgår de från statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, och använder en beräkningsmodell som kallas miljöexpanderad input-outputanalys.

    I Umeå kommuns klimatberäkning har vi använt både input-outputanalys och en så kallad livscykelanalys, som används för att bedöma en produkts totala klimatpåverkan, från vaggan till graven.

  2. Olika källor. De nationella beräkningarna utgår från nationell statistik medan Umeås beräkning baseras på enkätsvar. Enkätsvaren utgår ifrån personliga skattningar som ibland kan innehålla både överskattning och underskattning.

  3. Olika kategorier. Kategorierna i beräkningen är inte jämförbara med nationell statistik eftersom att vissa grupper av varor och tjänster ligger i olika kategorier.
  4. Olika åldrar. I de nationella beräkningarna fördelas siffrorna över hela befolkningen, oavsett ålder, medan enkäten i Umeå endast vände sig till personer mellan 20 och 84 år. Utan att skala resultatet hamnar Umeås totala utsläpp på omkring 9,8 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) person och år (exklusive offentlig konsumtion och investeringar) vilket är betydligt högre än det svenska genomsnittet på 6,7 ton CO2e.

    Om vi däremot skalar resultatet till alla åldersgrupper, även de som inte har svarat på enkäten, blir resultatet per person 7,6 ton CO2e. Den siffran är mer relevant att använda vid en jämförelse med den nationella statistiken som också är beräknad på Sveriges totala befolkning.

Siffrorna som redovisas område för område på den här webbplatsen är oskalade siffror och svåra att jämföra med nationell statistik.

När vi redovisar det totala utsläppet för en genomsnittlig Umeåbo använder vi däremot den skalade siffran på 7,6 ton.

Snabba utsläppsminskningar är möjliga

SEI som genomförde Umeås beräkning pekar i sin rapport ut fyra områden där en förändrad konsumtion kan bidra till stora utsläppsminskningar.

  • Resor: flygresande och bilanvändning
  • Mat: köttkonsumtion, mjölkkonsumtion och matsvinn
  • Boende: energianvändning
  • Prylar: kläder och möbler

Vill du veta mer? Ladda ner SEI:s rapport

Rapport: Konsumtionsbaserade utsläpp i Umeå kommun

 

 

Därför undersöker vi Umeåbornas konsumtion

Vår livsstils klimatpåverkan lyfts allt oftare i debatten. Genom att förstå vad som orsakar de största utsläppen kan vi göra förändringar som har stor effekt.

Läs mer

Därför gjorde vi musik av Umeås klimatångest

För att bromsa den globala uppvärmningen måste vi minst halvera koldioxidutsläppen till 2030. Halvera. Det kan ju ge vem som helst klimatångest. Men klimatångest kan också vara något bra, en drivkraft för att arbeta för

Läs mer

Så har vi delat upp Umeås områden

De olika områdena på webbplatsen är indelade efter så kallade nyckelkodsområden, eller delområden som de också kan kallas.

Läs mer
Klimatorientering.se